Nu är det snart september.

Jag blev förvånad när jag tog fram räkningarna i dag och såg att augusti snart är slut.
När jag var barn var september en skördemånad då jag fick vara med och göra "skylar"
på kornåkern. Vi barn var nog till nytta om man tänker på hur många band av säd vi kunde
bära till skylarna, när allt gjordes för hand. Sen skulle dom banden upp i storhässjan för att
torka till tröskningen. Först lastades dom på en vagn och hästen drog vagnen fram till stor-
hässjan. När jag blev så stor att jag kun de stå på vagnen fick jag kroka på banden av säd
och en annan drog upp dom i repet till en som stod uppe i hässjan och lade in dom på " roerna".
Sen fick dom hänga där och torka tills det blev tröskning.
Nu är jag pensionär och då är det ingen skörd.
Nu skulle Katarina / mitt barnbarn/ som bor i Stockholm komma hem till far och mor som
bor i Stöde och hälsa på, och då har hon lovat att komma till mig, så jag får mer undervisning
i
datorkunskap. Man får nytta med nöje. Det är roligt när dom kommer.