Mulen vårdag.

Jag sitter i köket och tittar ut på regnet. Regnet behövs, men det är trevligare om solen skiner.
I dag deppar jag, men bara ,det blir kväll och jag kommer i säng, då börjar läsandet.
Konstigt att fastän jag är pensionär så blir det inte läst på dagarna, utan det ska vara natt. Jag har läst bokhandlaren i Kabul. En lättläst beskrivning över livet i Afganistan efter kriget med Sovjet.
Nu ska jag börja med Afrikas blomma. Det är spännande att läsa om livet
i andra länder, när det är skrivet av någon som vet vad det handlar om.
Jag skulle ha lust att ge mig iväg och plocka murklor. Det verkar som de skulle ha kommit. Det varnas så för giftet i stenmurklor, men jag tror att om man kokar av dem i 10 minuter så är det ingen fara. Det är ju så gott med murkelstuvning.

Jag har läst om Petter, den nya världsmedborgaren. Det skulle vara roligt att få vara med och se hur det blir för mina barnbarnsbarn, men det kan man nog bara önska att livet blir bra. Jag tror att jag har 10 st redan, fler måste det bli. Det är roligt så länge jag kan hålla reda på hur dom har det.Och att dom håller lite kontakt med mig. Jag har några som fyllt år som jag ska försöka kontakta med en liten present.
Roa Er i vårvädret önskar mormor, gammelmormor, farmor och gammel-farmor och tant Marie.