Getskötsel med faster Sara

Min snälla faster Sara hade getter som blev mi tt roliga sällskap emellanåt'
De var i skogen på sommrarna och kom hem på kvällarna för att mjölkas.
Uppe i skogskanten fanns ett gethus dit jag brukade gå när de var där och mjölkade getterna.
Jag var ungefär 6 år när jag fick tillåtelse att vara där. Det var det roligaste jag visste
Men det fanns en sak som jag inte gillade. Jag måste dricka lite getmjölk som faster hade
i en skopa för det räknades som mycket stärkande mot TBC: som härjade i bygderna.
En dag frågade faster mig om jag ville följa med till hennes dotter som bodde i Åsberget.
Vi skulle ha med oss en get som hon skulle få.
Vi gjorde oss i ordning , som skulle ske dagen efter. Vi måste gå genom hela
byn. Tänk er en tant och en liten flicka på en byväg ledande en get. Det gick väldigt bra.
Jag var så stolt för min roll som "getledare". Men när vi kom till Åsmon skulle faster gå
till Konsum med "getsovel" som hon skulle sälja och jag skulle gå en genväg enom en skogs
dunge md geten. Men när geten inte fick följa med faster lade hon sig ner påmarken
och vägrade att gå.Jag drog och drog men det hjälpte inte. Då satte jag mig ner bredvid
geten och grät. Det var precis som geten förstod att jag var ledsen för hennes skull så
den klev upp och vi kunde forsätta.
Vi kom fram till Åsberget så småningom .
Då fick jag hembakta bullar och mjölk som var det bästa jag visste.