Löv efter stormen.

Det har varit storm i natt och jag ser hur löven förflyttat sig. Det är inte så roligt för den som krattat och dit har naturligtvis löven placerat sig. Men det är inte roligt att se på TV heller för där pratas bara kriser av olika slag. Bankkrisen är ju allvarligast, men om vi får leva får vi se om några år.
Nog har det förändrats med allting sedan vi var barn.
Jag kommer ihåg när jag var barn och jag fyllde nog 10 år. Det var under kriget. Jag
var hos faster Kristina och hon höll på att kärna smör. Hur det gick till att kärna smör ska jag berätta en annan gång. Nu var det fråga om födelsedagsprecenten som gjorde mig så lycklig. När smöre var färdigt, tog hon ungefär ett halvt kilo och rullade till en rund boll. Sedan lade hon den på ett fat och sa " GRATTIS ". Jag balanserade den på fatet uppför backen och jag kan aldrig glömma hur rädd jag var att tappa den innan jag kom hem till mamma och kunde visa vad jag fått. Då tog mamma den och bakade goda kakor som blev precenten från mamma.Det var andra tider, men lycklig var jag. Jag fyllde alltid på våffeldagen och mina bröder brukar komma ihåg att det var vår och så fick vi våfflor.
Det kan nog vara födelsedagar nu också under enkla förhållanden, huvudsaken att man är lycklig och att någon kommer ihåg.
Det finns väldigt kloka ungdommar har jag hört mig berättats. Dom har tagit alla leksaker dom fått under barnaåren och gjort en försäljning. Pengatrna dom fått in har lämnats till en hjälpinsamling för barn i andra länder där pengarna kommit till nytta på olika sätt. Bra gjort !
Det känns roligt att hör sådana saker i all bedrövelse som finns ute i världen.
Nu ska jag försöka komma ut en stund. Ha det bra !